- Dövblindhet
- Syn
- Hörsel
- Rörlighet
- Kommunikation
- IKT
- Forskningsprojekt
- Publikationer
- Konferenser och webbinarier
Är mobilitetsprogram i hörapparater användbara utomhus?
I maj 2025 lämnade audiografen på Eikholt Anne-May Førland in sin magisteruppsats. I den undersöktes om mobilitetsprogram i hörapparater för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet är användbara utomhus. Projektet är nu avslutat och här följer en sammanfattning av resultaten
Bakgrund till projektet
Som audiograf på Eikholt National Resource Centre for the Deafblind tyckte Anne-May att det var svårt att anpassa hörapparater till blinda och synskadade som är beroende av hörseln för att kunna orientera sig och förflytta sig.
Kollegorna rekommenderade en separat program för rörlighet, ett program utan brusreducering och med automatiska funktioner avstängda. Detta för att säkerställa att användarna uppfattade så mycket ljud som möjligt från utomhusmiljön.
Trots att det stred mot de vanliga principerna för anpassning av personer med grav hörselnedsättning valde Anne-May att införa mobilitetsprogram i syfte att ge användarna bättre förutsättningar för säker mobilitet. Samtidigt insåg hon att forskningen inom detta område var nästan obefintlig.
Detta väckte ett tydligt professionellt engagemang. När Anne-May skulle välja ämne för sin masteruppsats var mobilitetsprogram därför ett naturligt val. Den forskningsfråga som Anne-May ville ta reda på var
Kan ett separat mobilitetsprogram i hörapparaten ge hörapparatanvändare med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet bättre objektivt uppmätt ljudlokalisering och bättre subjektiv upplevelse av kontroll, trygghet och överblick i situationer där man använder hörseln för orientering, jämfört med hörapparatens ordinarie program?

Utveckling och testning av mobilitetsprogram
Det första steget i arbetet var att ta fram ett generellt recept för ett mobilitetsprogram som kan användas oavsett hörapparatleverantör. Receptet bygger på tillgänglig forskning om vilka inställningar som ger bäst ljudlokalisering
- Ett nytt program skapades baserat på "tyst" eller "universell".
- Förstärkningen behölls som den var i deltagarnas ordinarie program.
- Frekvenskomprimering/transposition/förskjutning var avstängd.
- Mikrofonen var inställd på låst omni.
- Vindbrusreducering och borttagning av återkoppling var på samma nivå som i det normala programmet
- brusreducering, talfokusering, ekoreducering, impulsbrusreducering och mjuk brusreducering stängdes av helt.
Recept för ett mobilitetsprogram
I länken nedan hittar du en detaljerad beskrivning av mobilitetsprogrammet som du kan ladda ner och skriva ut. PDF med detaljerad beskrivning av mobilitetsprogrammet.
Hur mobilitetsprogrammet testades
För att testa om mobilitetsprogrammet verkligen var användbart samlades data in från 23 bilaterala hörapparatanvändare med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Först besvarade deltagarna ett frågeformulär om hur de orienterade sig. Därefter utfördes otoskopi, audiometri med luft- och benledning samt audiometri med warble-toner i ett fritt fält med hörapparaterna på. Mobilitetsprogrammet laddades sedan in i deltagarnas egna hörapparater, utan att de visste var i programsekvensen de befann sig.
Lokaliseringstest för objektivt ljud
Normalprogrammet och mobilitetsprogrammet testades sedan mot varandra i ett objektivt ljudlokaliseringstest med 12 högtalare i en cirkel. I testet användes tre ljud: 250 Hz pulserande smalbandsbrus, 4000 Hz smalbandsbrus, ljudet av bildäck på asfalt med trafikbuller i bakgrunden. Resultatet mättes med "noggrannhet" (RMS-fel) och procentandel fel framifrån och bakåt (FBC-frekvens). En kontrollgrupp på 64 personer med normal syn och hörsel bidrog som kontrollgrupp.

Deltagare testade rörlighetsprogram utomhus
Slutligen valde deltagarna tre utomhussituationer där de aktivt använder hörseln för att hitta rätt och testade mobilityprogrammet i dessa. Samtidigt svarade de på frågor om hur användbart ljudet i hörapparaten var för att orientera sig, hur mycket de litade på informationen från hörapparaten, hur mycket kontroll de kände att de hade över sin omgivning, hur tuggande de kände sig och hur bra överblick de tyckte att de hade.

Vad visade resultaten?
Ljudlokaliseringstestet visade ingen skillnad mellan mobilitetsprogrammet och det normala programmet för något av de tre testade ljuden. Deltagarna med dövblindhet hade sämre precision för alla tre ljuden, och fler fram-till-bak-fel för två av ljuden jämfört med kontrollgruppen (n=51). Samtidigt visade resultaten att ljudlokaliseringstestet i sig var relativt inexakt, vilket innebär att resultaten från detta test inte nödvändigtvis är tillförlitliga.
När normalprogrammet och mobilityprogrammet jämfördes utomhus i verkliga trafiksituationer visade mobilityprogrammet en statistiskt signifikant bättre subjektiv upplevelse. På alla frågor var mobilitetsprogrammet bättre än det normala programmet, även om det fanns skillnader mellan deltagarna.
Mobilitetsprogrammen är ändå värda ett försök!
Mobility-programmet påverkade inte resultaten av ljudlokaliseringstestet, men gav en bättre subjektiv upplevelse av kontroll, överblick och säkerhet i verkliga situationer där deltagarna orienterade sig med hjälp av sin hörsel.
Ur ett risk-nyttoperspektiv kan mobilitetsprogrammet vara användbart för vissa personer med dövblindhet i vissa situationer. Risken är låg. Kostnaden för mobilitetsprogrammet är den tid som audiologen lägger på att anpassa det till hörapparater som personen redan har.
Har du frågor om mobilitetsprogram?
Vänligen kontakta Anne-May Førland via e-post: anne.may.forland@eikholt.no.
Vill du veta mer?
Är du audionom och vill lära dig mer om utprovning av hörapparater för dövblinda? Kolla in handboken som publicerats av NKDB Kombinerad syn- och hörselnedsättning och dövblindhet för audiografer
Vill du lära dig mer om orientering, rörlighet och hörsel? Se Anne-May Førlands presentation vid Eikholt-konferensen 2025:
Läs Cor van der Lijckes artikel Användbart och nödvändigt i tidningen SynHør nr 5, 2024, sidan 18:
NKCDB:s artikel För mig är det inte buller - det är information! av Jenny Widmark, publicerad den 20 november 2025.